Kan inte låta bli att gilla de härliga färgkontrasterna som naturen skapar. Den mörka snöoväders himmeln mot den ljusa vita snön som faller på träden. Även om det kommer en snödämpa nu så smälter den undan dag för dag i tövädret, men det vita får trots allt vara kvar lite längre. Fotot är taget på håll, där en liten stuga tittar fram under snöbeklädda granar och tallar.
Nötväckan har koll på nötterna. Vill man ha en nöt får man börja leta längst ner. Blåmesen är precis lika sugen på en nöt som Nötväckan, men är inte lika lösningsfokuserad på direkten.
Vackra Februari med snö, värme, kyla, ljus och mörker. Här visar jag er en härlig pytteliten holme mitt ute i sjön, mitt ute i skogen. En sen Februari kväll med kyla, trots att dagen bjöd på plusgrader.
En gammeldags stenmur en vinterdag i svart vit nyans.
Nu är det fredag kväll och snart blir det Lördag. Detta innebär för min del ledig tid och stora möjligheter till att fota. Vädret styr ju en hel del förstås, men å andra sidan så finns det en hel hög med foton sedan förra helgen lagrat på minneskortet i värsta fall. En arbetsvecka kan kännas så lång om det inte finns tid över till att fota. När en väl har fastnat i att fota och det ger en energi samt återhämtning, ja då gör sig fotolängtan ständigt påmind. När jag kommer hem från arbetet så kollar jag runt hemma ute, är det fortfarande tillräckligt ljust för att fota och finns det motiv som ställer upp. Nu går vi till min glädje mot ljusare tider och det underlättar ett gediget fotointresse, att få uppfylla en dags dos av att fota 🙂 Jag njuter i fulla drag av våren som gör sig påmind, växlande sol, tö och snö. Längtan ut i skogen gör sig ständigt påmind.
Brunsiskan är en mysig och liten trevlig fågel som hälsar på. I helgen såg denne djupt ner i snön. Frö och snö är en bra vår kombination.
Jag har studerat en hel del blåmesar vid fågelbordet denna vinter. Tidigare trodde jag att vid extra kallt väder, så drog de in foten i värmen en stund, men nu är jag övertygad om att denna Blåmes bara har ett ben. Jag studerade mesen en längre stund och det är samma hela tiden…ett ben. Men ett ben verkar funka det med.
Jag har fotat och umgåtts med denna herre hela helgen samt även under tidigare perioder. Som det ser ut så är han mer än proppmätt. Jag har studerat och fotat. Herren verkar må bra. Han intager frö efter frö och att flyga är inga problem…men jag kan inte låta bli att undra, är stackaren förstoppad på något vis.
Skogens små bäckar börjar sakta att vakna till liv tillsammans med vårfåglarnas glada melodi. Bäcken porlar, isen smälter och fåglarna samstämmer i en härlig vårsymfoni. Bild nummer tre, där liknar isen dessutom en fot och barfota hör ju sommaren till eller hur 🙂 Ja våren är på väg i vårt avlånga land, även om allt tar sin tid.
Naturfoton 